Bokmässa

Så var det dags igen. Vi brukar gå på torsdag som är till för företag via vårt lilla AB. Det är inte alls så mycket folk då. Det har gjorts massor av "reklam" om Nya Tider så det såg jag fram emot att se.  Jag var också nyfiken på Kaj Linna.
Annars var det det gamla vanliga. Kändes inte direkt utmanande. Jag lyssnade på en av mina favoritförfattare Karin Alfredsson i Storytels häftiga monter. Vi var på några andra presentationer. Hur orkar de ställa upp på presentationer om och om igen? Värst av alla är Herman Lingqvist. Han fanns överallt. Men det handlar ju om att sälja. Tyvärr var inte Kaj i montern och Nya tider glömde jag bort.  Jag såg dem i inte när jag gick runt. Jag kan inte begripa diskussionen att utestänga och bojkotta. Som någon sa - Om vi låter våra tankar och ideer slåss så slipper vi göra det fysiskt. 

Mänskliga möten

Bokmässa i Göteborg. Skönt att bo nära tågstationen så man slipper köra bil. Vi gick ner i god tid och fick då till vår förskräckelse se "tåg inställt" buss ersätter men går först om 50 minuter. Vi bestämde oss snabbt att ta bilen till Älvängen och pendeln därifrån. Då slipper vi bekymra oss om tågen fungerar till hemresan. Det kom en kvinna som skrek 'oh nej' Hon hade kommit med tåg från Vara för att byta i Vänersborg till Göteborg. Min mor väntar vi skall på bokmässan fortsatte hon. Du kan hänga med oss sa vi. Det stod en kille där också. Skall du också hänga med till Göteborg frågade jag. Gärna sa han. Medan Lasse hämtade bilen bekantade jag mig. Killen var illa tatuerad med små döskallar lite här och där. Men det är det ju så många som är idag. Skall du också på bokmässan frågade jag. Nej sa han jag bor där. Vad har du gjort i Vänersborg fortsatte jag nyfiket. Jag har varit på Brinkeberg. Fängelset? Undrade jag. Jag muckar idag sa han. Det visade sig att han inte var någon farlig typ. Han hade suttit inne i två månader för att han klantat sig sa han. Drogrelaterat. Det var andra gången han satt inne. Så då gick vår bil söder ut med en fängelsekund och en driftig egenföretagare i baksätet. Som alltid i mötet med nya människor är det intressant att ta del av  andra världar. 

Klippobservation

I samband med att jag satte mig i schamponeringen vid färgning av mitt hår ringde någon till min frisör. Därför blev jag sittande där en stund och fick då titta på när en liten kille skulle klippas. Kunde han vara i tre års åldern kanske.  Först satte sig mamman och sedan fick hon ha ungen i knät. Det såg ju lite bökigt ut men ungen vägrade väl allt annat så det kan jag köpa. När väl ungen satt där sattes det på en TV med tecknad film. Den i mitt tycke värsta av alla serier. Tom och Jerry. Då satt jag där som värsta moraltant och tänkte skall det vara nödvändigt att ungar skall underhållas hela tiden. De är väl fullmatade med TV och annat och denna fruktansvärt speedade serie! Kunde de inte tagit tillfället i akt och pratat med den söta frisören. Fast ungen satt stilla som ett ljus så varför skall jag bry mig. 

Toktant

I helgen har jag sprungit Veteran-SM utanför Motala. Fin orientering i fin skog. Lite luriga kontroller.  Fast att jag inte missade någonting blev jag nio minuter efter och kom på 22 plats. Vad spelar det för roll? Huvudsaken är väl att det är kul att springa. Fast lite surt är det! Visst vill jag vara lite närmare de andra tanterna när jag inte bommar! Nästa år byter jag klass till D65. Nu funderar jag på om jag skall göra iordning en snitslade bana i skogen för att springa och få lite fart. Det finns ju spray att spreya på träden. De syns bara på kvällen i pannlampan sken så kan jag springa både på dag och på kvällen om annat pockar på.  Skall en farmor ha sådana här funderingar?

Funderingar

Har precis läst ut Jan Guillous senaste bok 1968. Känner igen mig själv i mycket. Rödvinsvänster som kämpade för USA ut ur Vietnam och staten och kapitalet. Hur man tänkte kring sex. I dagarna har det varit stora demonstrationer om att det inte finns BB platser till alla. Då kommer jag ihåg att det var krafter att man skulle föda i hemmet. En del förespråkade i vatten. Redan då tänkte jag att det kändes riskabelt om det blev komplikationer. 80 talet skulle vi slänga BH. Bada utan överdel. Tänk vad de svänger nu verkar ungarna så pryda.
Sitter just nu i soffan och pustar ut efter ett cykelpass på gymmet. Tänk vad jag tycker det är fantastiskt att jag kan gå på så många pass med ledare. Någon gemenskap är det dock inte på gymmet direkt. Var och en gör sitt. Det gäller inte förmiddagspasset för pensionärer där vi för gratis kaffe och kaka efter. Här blir det en del pratande. 

Tjejfärg?

Liam och Johannes fick lite pengar till bangolf. När de kom tillbaka med växeln berättade de att tanten i kassan frågat vilken färg de ville ha på bollarna. De valde rosa och ljuslila. Jasså ni väljer tjejfärger hade tanten sagt. Varför sa hon så undrade Johannes? Vad skall jag svara på det? Förr i tiden tyckte man att rosa och ljuslila var tjejfärger. Hon var nog gammal sa jag samtidigt som jag kände mig lite gammal själv. Visst är det underbart att saker förändrats.

Regn

DM helgen startar med nattorientering i skogen runt Hökensås semesterby. Klockan 21.40 lämnar jag vår stuga tillsammans med Liam som startar ännu senare än jag gör. Regnet bara öser ner i kolsvarta natten. Vad håller jag på med frågar jag rakt ut när jag känner de kalla dropparna falla på mig i pannlampan sken. Kom igen nu farmor säger Liam. Det är inte så farligt. Vi joggar till starten 500 meter bort. Pip, pip,piiip och så är jag iväg. När väl kartan finns i handen känns inte regnet. Men det är mycket svårt i gropterrängen. Tänk så ensam man är i skogen om natten. Då och då ser jag en lampa annars är det bara mitt ljussken som lyser upp den närmsta raiden runt mig. Häftigt ändå och så kul när man väl hittar kontrollen. Fast jag blir långt efter. Även Lasse missar mycket denna natt. Vi fick dock två DM mästare i stugan. Emelie och Liam. Så kul. Tänk vad fostrande denna våran sport är. Jag tror att det finns många som aldrig skulle kunna tänka sig att ge sig ut i mörkret. Men då har man gått miste om en dimension i livet, eller? Nu väntar sprint och långdistans innan vi ger oss hemåt efter ännu en aktiv helg tillsammans. 

Borås

När föräldrarna gjorde annat fick vi ta hand om Jonas och Gabriel en solig orienteringshelg.  Vi bodde över i Borås och som eftermiddagsaktivitet föreslog jag "konstvandring". Borås stad har tillsammans med fastighetsägare upplåtit fasader till konstnärer. Det började 2014 under rubriken No limit. De berörda gav konstnärerna fria händer att skapa vad de ville på en tilldelad yta. Häftigt att gå runt i staden och söka upp målningarna. Diskussioner vilka verk som var bäst uppstod. Vi besökte även Pinoccio -  Walking to Borås. Eftersom jag varit på konstbesök i denna stad tidigare kunde jag berätta lite kring uppkomsten av den. Bengt och Berit Swegmark bor i en lägenhet högst upp i en av fastigheterna nära platsen där statyn finns. De är grundare av det fantastiska Abecita museet där de sett till att samla mycket modern konst. De har även tillsammans med andra företagare gjort mycket för den allmänna utsmyckningen i staden. Jim Dine,som är en känd konstnär från Amerika, var på besök hos dem. De tittade ut över den tråkiga trafikplatsen en bit ner och Bengt frågade om Jim kunde göra något pampigt konstverk där. Då får det bli en pinocciofigur var det svar Bengt fick. Jim är en konstnär som jobbar med olika teman. I perioder har han bara gjort hjärtan eller förkläden till exempel. Nu var han i en Pinoccioperiod. De fick tillstånd av staden och Bengt bekostade allt inklusive skötsel av statyn för framtiden. Det blev en folkstorm. Vad har Pinoccio med Borås att göra. Jag kommer ihåg att det var uppe på nyheterna i TV och i tidningarna under en lång tid. Det piskades upp en otäck stämning. Varför? En tråkig plats fick en häftig figur av en känd konstnär utan att det kostade staden någonting!  Det fanns naturligtvis någon eller några personer som var uppviglare till detta. Inget får sticka ut eller förändras. Känner igen det från Vänersborg när man ville såga ner några träd i plantaget och öppna upp för lite aktiviteter. Folkstorm när Strömmaren skulle rivas.
I Borås kan jag iallafall få en häftig vandring som tilltalar mig och mina barnbarn. Vackra målningar men Pinnocio var nog häftigast sa Gabriel. Så skönt att slippa graffitikladd. 

Ruben Östlund

Jag lyssnar på Ruben Östlunds sommarprat. Han berättar om när han lade fram ett förslag om att de skulle ändra om några statyer i Göteborg. Människor rasade i olika media. Hans vänner bad honom att inte titta på Facebookinläggen. Han fick en nerpissad blöja hemskickad till sig. Vem gör något sådant? Våra invandrare?
Vad var det han hade föreslagit då? Jo att de skulle flytta Kopparmärra till Gustav Adolfs torg. Det är ju nästan ingen som vet vem kungen är ändå. Karl den 9:de införde häxbränning och några andra hemskheter. Han uträttade inte så mycket vid makten. Hans son är Gustav den II Adolf. Om man läser på sin historia så var det holländare som grundade Göteborg då de behövde en hamn för att skicka ut timmer och varor de förädlat i Sverige. Kungen var inte så mycket inblandad. Rubens förslag är att de flyttar ihop far och son på Gustav den II Adolfs torg och flyttar ner dem från sina pedistaler. Lägger till en ny staty föreställande mamman Hedvig. Kvinnor bör lyftas fram i historieberättandet. På detta vis får man en intressant liten familj.
På Kungsportsplatsen skapar man ett "mötesrum" där Kopparmärra stod. En avskärmad ruta och om man sätter sig där visar man att man gärna vill ha kontakt andra människor. Vilket fantastiskt förslag! Jag skulle gärna vilja vara med och skapa sådana här mötesrum runt om i Sverige!