2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

tisdag 27 september 2016

Katten Mathilda

Min mor hade en katt som hette Mathilda. Hon var så kärvänlig mot henne  men när andra kom gömde hon sig. Det gick inte att klappa henne. Sov jag över kom hon till min mor och blängde surt på mig. Försökte jag närma mig henne försvan hon snabbt bort under soffor och skåp. Så skulle min mor flytta och hade stora bekymmer om katten. Hon ville inte ta med den till hyreslägenheten. Hon tänkte avliva den men katter har ju nio liv så den var bara försvunnen när det var dags att åka till veterinären. När det var dags för flytt flyttade även katten till ett uthus. Det blev en mycket sträng vinter. Michaela som övertog huset är ju så djurvänlig. Hon har flera egna katter och hundar så det var inte bara för Mathilda att komma fram. Michaela satte ut mat till henne och när våren kom hade Mathilda blivit en av Michelas djur.
Jag åkte till Michaela för att plocka äpplen när hon inte var hemma. Mathilda  kom fram till mig. Hon ville gärna bli klappad och var hur gullig som helst. Vilken personlighetsförändrad katt. Detta har givit mig mycket att fundera kring. Har Michaela stärkt kattens självförtroende? Detta kan kanske överföras på människor. Jag vet ju att katten blev mycket väl behandlad av min mor men den träffade ju inte så många andra och det var kanske därför den var så skygg. Det var alltså ingen personlighetsläggning hos katten utan bara miljön som gjorde detta. Hmm..     

måndag 26 september 2016

TV

Ibland blir jag ledsen när jag tänker på allt jag missar på TV . Bra filmer som går mig förbi. Ofta från udda länder och de sänds sent. TV play är en gåva men allt finns inte där. Så gäller det att veta vad som är bra. Jag följer den danska TV serien Follow the money. Den är mycket bra. En kväll följdes den av ytterligare en serie Happy Valley. En serie med det namnet lockar mig inte alls men jag kom inte upp ur soffan och fångades. Så bra! Nu förstod jag snart att detta var en fortsättning så det var lite svårt att hänga med i persongalleriet i början. Ikväll tittade jag på tredje delen och är helt såld. Jag blir lycklig av se så välgjord drama med sådana fantastiska rollprestationer. Jag ringde och frågade min syster om hon sett den. Oh jag kunde inte sova när jag såg första omgången. Hur skall det gå för dem? Osv. Så fick hon lite skäll att hon inte informerat mig.
Vad viktigt det är med kvalité. Jag tittar på en annan serie från Island. Fångad. Så dålig den är egentligen. Jag tittar på den bara för den är från Island och det är kul med landskapet osv. Vilka olika känslor man har efter att ha sett olika saker. Efter Fångad känner jag ett stort "gäsp" men efter Happy Valley känner jag mig upplyft trots alla hemskheter i den. Så viktigt med kvalitet sedan kanske vi upplever saker olika från person till person. 

torsdag 15 september 2016

Att dela kök

Vi går och småpratar med Gurjeet från Pakistan som följt med oss för att pröva orientering. Han bor på Restad Gård och berättar att han tycker att det är svårt att dela kök med andra när man inte förstår språket. Han berättar om vad som hänt honom under gårdagen. En kvinna från Syrien var så arg att  hon hoppade och skrek ut sin ilska. Gurjeet förstod inte vad hon sa eller vad hon var så fruktansvärt arg på. Vad hade han gjort? En vakt kom och frågade vad som pågår. Gurjeet kände sig anklagad och tyckte de var fruktansvärt obehagligt. Han tillkallade en person som kan arabiska och engelska. Det visade sig att kvinnan inte alls var arg på Gurjeet. Hon var arg för att hon fått besked om att hon skulle förflyttas från Restad. Dessa araber! Säger Gurjeet. De håller inte inne med sina känslor på något vis allt skall ut med stora åtbörder utan hänsyn till omgivningen. Det är inte så vi är från mitt land.


söndag 4 september 2016

Det ät skillnad på folk och folk

Jag står och skall köpa direktbana på Världsmästerskapstävlingarna i Strömstad. Vid bordet bredvid hör jag att personen som skall köpa säger att han är markägare. Då bjuder vi så gärna på en bana säger funktionären. Nej det vill jag inte. Jag är så imponerad över det arbete som läggs ner. Det är så roligt att ni kommer hit. Jag vill bidra på alla sätt jag kan. Min tanke går då till Alehof och när de arrangerade en stor värdetävling i Alafors. Där ville markägaren inte bara ha betalt för att det parkerades på hans gärde utan även avgift för marken där arenan var. Jag mår illa av sådan girighet!!
Men alla markägare är inte så positiva i Bohuslän. En av publiktävlingarna arrangerades vid de stora parabolerna i Tanum. Där fick de kortare äldreklasserna mycket tråkiga banor på grund av en grinig markägare som förbjöd orientering i hans skog.
Vilken upplevelse det var att springa orientering på Käringön. Innan loppet kunde man gå ut och testa på ett kartsnitt. Det kändes konstigt att gå i folks "trädgårdar" precis upp i deras verandor. Jag pratade med en herre som berättade att för tolv år sedan fick de köpa loss husen de tidigare arrenderat. Men bara själva huset ingen mark runt om. De trädgårdar de anlagt runt om var på allmän mark. Alla var så positiva. Så roligt att ni är här och springer hörde vi hela tiden. Lasse och jag åkte dit kvällen innan vi blev så varmt mottagna på hotellet. På kvällen gick vi till Petetsons krog. Vi var tvungna att boka bord innan och vi såg att det var kö under kvällen. God stämning och maten smakade så bra. Jag bara älskar Käringön! .