Naturhistoriska museet

Tjejen i informationsdisken tittar lite trött på mig när jag frågar efter de siamesiska tvillingarna på Naturhistoriska museet. Det är inte första gången hon får den frågan förstår jag. En känsla infinner sig  att hon tänker att här är ännu en farmor som utan att reflektera vill visa sina barnbarn något så vedervärdigt som ett missbildat foster som inte fått en begravning. Jag slog upp siamesiska tvillingar på nätet och kunde läsa om den debatt som varit kring sättet att visa upp foster.  Tänk vad mycket vi gör utan att reflektera. Alvin och Gabriel hade många frågor om det vi inte fick se.
Jag ser en uppstoppad sjöko. En stor bamsig sak. Jag läser texten att detta djur har ingen nu levande människa sett. De fanns på en ö i Berings hav. Ett skepp förliste och delar av besättningen räddade sig i land på denna otillgängliga ö. Här fanns 2000 sjökor som sedermera utrotades helt för det goda köttets skull. Detta på ett mycket grymt sätt då djuret inte var rädd för människan och var ett lätt byte. Något som inte skulle förekommit idag stod det. Har det verkligen blivit bättre tänker jag förhoppningsfullt samtidigt som jag sänder en tanke till elefanterna som dödas för sina betars skull.
Jag funderar lite kring museet. Känns mycket gammalmodigt likt Vänersborgsmuseum. Om Vänersborgs museum kan man läsa att det vill visa hur man tänkte på den tiden. Upptäcktsresande åkte ut i världen och såg saker. De ville visa Vänersborgarna hur det såg ut i världen. Det är ett museum över ett museum.
Jag måste säga att det ändå var lite befriande att slippa all ny teknik där det skall skruvas på knappar, besvaras på frågor och jag förväntas vara intraktiv. Här gick man omkring bland montrarna och såg uppstoppade djur i en salig blandning. Sedan har vi ju valen som man bara kan gå in i på valborgsmässoafton vilket blev ytterligare en besvikelse då jag målat upp för pojkarna att vi skulle gå in i en val.. Vi kan väl åka hit då så Alvin och Gabriel. Undrar vad de upplevde av detta besök. De verkade ganska nöjda men jag tänker alla upplevelser de matas med hela tiden samtidigt som jag funderar varför man inte har en bild av tvillingarna och lite text kring hur man tänkte då och hur debatten går idag.
Innan vi åker hem skall vi gå till palmhuset och titta på alla fjärilar som flyger omkring. Stor besvikelse när det inte fanns några fjärilar. Jag frågade efter det och fick svaret: Du tänker på fjärilsmuseumet. Det låg här i huset bredvid men vi upphörde med verksamheten för 13 år sedan. Ja det är klart att saker förändras!

  

Cirkus

Igår var jag på cirkus. Vi hade köpt biljetter på Kvantum och de var onumrerade stod det. Det är viktigt att vi får bra platser sa pojkarna vilket innebar att jag, Liam och Alvin var på plats en och en halvtimma innan starten. Jag kunde då sätta mig i solskenet och lyssna på på bok medan Alvin och Liam var borta runt cirkusplatsen och tittade och lyssnade till olika konversationer. Några som var där lika tidigt var några unga tjejer som stod upp för djuren i samhället. De hade med sig plakat med olika texter typ: Cirkusfängelse på turné - Djuren har inget val, det har du. Alvin och Liam sa att en av tjejerna hoppat över staketet och skrivit i gruset vid entrén. - Våga vägra djurplågeri. Vänd här.
De delade sedan ut tryckta lappar till oss alla. Jag pratade med en av tjejerna. Jag tycker det är jättebra att man tar ställning och agerar när man tycker något är fel sa jag. Skönt att du säger så sa hon. Många blir så arga.
Hur var det då på denna cirkus? De djur som fanns var tre stora, grova vita hästar. De sprang runt och  några akrobater hoppade upp och ner på dem. Det kändes inte som så farligt. Tycker själv att det är både jobbigt och tråkigt att se hästar som står på bakbenen och snurra runt. Jag tror dessa aktivister redan nått sina mål. Vi var på cirkus i Thailand sa Alvin. Där var det massor av djur och de piskade dem.
Några tankar som infann sig hos mig vid denna demonstration.
- Det måste finnas mycket andra problem som är angelägnare än djur på svensk cirkus.
- Tufft av tjejerna att agera. Det är väl bara så vi kan förändra vårt samhälle.
- Djuren har inga val men tyvärr är det många människor som inte heller har det.
- Dessa piercade tjejer är kanske samma personer som släpper ut minkar. Då blir demonstrationer felaktiga med dessa stackars djur ute i svenska naturen. Viktigt att man demonstrerar på rätt sätt.
- Så viktigt att säga sin mening. Det får mig att tänka vare sig jag håller med eller inte.
Jag har alltid fascinerats av cirkuslivet. Läst många böcker om detta. För 25 år sedan var jag på Brasil Jack. Den var inte bra och jag har därför bara gått på andra cirkusar. Nu fick den en ny chans.
Den var jättekul. Roliga clowner och att få fascineras av en gummiflicka och starke Adolf är inte dumt.
Så fort vi lämnar cirkusen påbörjas rivningsarbetet. Med vilken fart de jobbar! Igår var de i Trollhättan och nu skall de till Lidköping sa Liam som snappat upp en hel del vid det tidiga besöket.

Små reflektioner

Ledaren för vårt gympass suckar över att han måste åka dit en timma innan och plocka undan grejer. Det ser ut som fan här på mornarna säger han. Ligger vikter och prylar överallt. Det står ju tydliga lappar att man skall ställa tillbaka grejerna. Jag är förundrad. Jag skulle vilja sätta upp en lapp med detta budskap: Du som inte ställer tillbaka saker tag kontakt med mig. Jag vill undersöka hur du är funtad i huvudet. Undras om någon tar kontakt? Skulle vara så spännande att prata med dessa personer. Kanske man tänker till för det kanske är så att man gör så här för man är van att någon annan plockar och det inte finns någon tanke inblandad.
Jag fick ju helt plötsligt för mig att ha ambitionen att bada varje dag. Det har blivit många häftiga stunder ute på Jakobs udde. Ibland blåser det och är lite kyligt men badet är underbart. Har det varit soligt är det dock många fimpar därute. Det är mycket märkligt att man bara släpper fimpen efter rökning. Jag ser folk från alla samhällsklasser göra så. Jag tror att det är utan reflektion. Jag minns vilka högar med fimpar som sopades ihop tidiga mornarna när jag anlände till Göteborg. En av mina utmaningar är ju fimpprojekt. Kanske dags att agera? Jag vill inte ha detta skräp runt mig. 

5-dagars

5-dagars heter ju egentligen O-ringen nu för tiden men tänk vad svårt det är att ändra på något. Om jag pratar med orienterare så blir det 5-dagars medan jag vet att när jag träffar icke orienterare så handlar det om att säga O-ringen för att de skall veta vad jag pratar om. Undrar när 5-dagars försvinner ur sinn?
Tycker egentligen att denna tävling blivit för stor och har avstått några år när barnen blev så stora att de klarade sig själva. Nu är det Liam och Gabriel som är på och vill springa. Att hyra ett hus i staden passar oss perfekt och jag har inte ens varit inne på O ringen torget. Jag har blivit upplyst om att allt är som det brukar och då behöver jag inte gå dit. Jag väntar tills någon klubbmedlem vinner en etapp. Då går jag dit och är med i gratulationskören naturligtvis.
Soligt väder har gjort att tävlingarna för övrigt har varit toppenbra. Inga bussköer, bra banor och service kring tävlingarna, fina duschar nära, ja allt är helt perfekt. Lasse och jag springer kortklass. Den enda skillnaden till vanlig klass är att det är fri starttid och kanske något kortare banor. Jag kan gå i lugn och ro till starten utan tid att passa. Jag tar bussen med de andra och kan välja att gå med på miniknat om jag vill innan.
Igår när det var vilodag besökte vi Rackstadmuseet. Vi åker dit tidigt för det blir nog mycket folk sa jag. Martin och Lasse hängde med men jag blev lite hånad under cykelturen dit då de inte trodde att några orienterare intresserade sig för detta konstmuseum. Inte var det stor anstormning men en del hade allt hittat hit. Vi passade på att äta lunch (grönsakssoppa) eftersom det såg så gott ut och kökspersonalen fick verkligen slita. Vi förstod att det var mer än vanligt att göra. Annars var museet en stor besvikelse. Visserligen är det fantastiskt med dessa Värmlandskonstnärer och när vi ändå var i Arvika blev det ett trevligt utflyktsmål men mer var det inte. I min värld har Rackstadgruppen dykt upp då och då. Lasse påstår dock att detta är okänt för de flesta.
Skriver detta i väntan på att jag skall gå upp och laga gröt klockan åtta. Sedan cyklar vi ut hela gänget till bussen ungefär 5 km bort. Jag är nöjd med min insats de två första dagarna och ligger sammanlagt  fyra. Hoppas jag kan hålla ihop det lika bra i fortsättningen. Den stora frågan har infunnit sig. Blir det 5-dagars nästa år? Det finns ju många andra tävlingar runt om i Europa under sommaren. Liam och Gabriel skall till Höga kusten. Det är det ingen tvekan om iallafall.

Bad

Att komma upp efter ett iskallt bad är så skönt speciellt om solen skiner men även annars. Vilken gåva många av oss har som bor nära sjöar i vårt vackra land. Att bo i Vänersborg betyder att man har nära till Sveriges största sjö med många möjligheter till bad. Igår var jag ute på en lång härlig cykeltur där bad ingick. Det är kallt i Vänern men ack så skönt. Hemkommen från denna utflykt lagade jag mat inför nästa veckas äventyr i Arvika med O ringen. Var klar med detta vid åttatiden. Solen skiner och väderprognosen visar på sämre väder. Vi sticker ner och tar ett kvällsdopp säger jag till Lasse. Efter lite tvekan hängde han med. På cykel når vi Jakobs udde på några minuter. Det blåste ganska kraftigt och såg kallt ut. Det blir ett snabbt dopp säger Lasse men så förvånade vi blev. Det var det varmaste badet hittills. Antagligen har ytvattnet från denna varma dag blåst in. Så härligt det var och än en gång kan vi konstatera att det finns så mycket att uppleva runt knuten. 

Mellerud

Igår var jag en sväng i Mellerud. Helt oplanerat. Efter att varit hos min mor tog jag jag tåget hem från Lödöse. Jag observerade inte att detta tåg gick till Säffle vilket innebar att jag var tvungen att byta i Öxnered. Det är mycket få tåg som går så. Jag har tidigare åkt på dessa tåg och då har tågvärden gjort flera utrop och påtalat att resande till Vänersborg måste byta i Öxnered. Djupt förskjunken i min bok observerade jag inte hur tåget gick in i på stationen. Först när tåget börjat rulla kom en röst i högtalaren som sa att detta är tåg till Säffle. Suck. Bara att åka med i 21 minuter till nästa tågstopp i Mellerud.  Kollade min app och konstaterade att snart går ett tåg tillbaka. Men väl i Mellerud möttes jag av tågstrul. Det kom inga tåg norrifrån. Det fanns ett fik på stationen och jag kunde köpa en kopp kaffe och en god ostmacka till vettigt pris. (Tycker att priserna i Göteborg är vettlösa). Jag fick också lyssna på andra resenärer som var i mycket större nöd än mig. Två olika sällskap skulle åka på utlandssemester och skulle vidare med flyg och färja. Finns det verkligen ingen möjlighet att få tag på en taxi hörde jag. Tyvärr, säger den stackars cafedamen. Hon hade fullt upp att informera och hjälpte mig med information om att det går bussar till Vänersborg. Efter 45 minuters väntan kunde jag sätta mig på en fin expressbuss tillbaka. Efter att förklarat min situation för busschauffören slapp jag betala för återresan.
Hör på radion att under dagen har en ensam hund gått på ett tåg i Mellerud. Hunden satte sig på ett säte. Några lediga poliser var med på tåget och tog hand om hunden och lämnade in den till polisstationen i Karlstad. De söker nu ägarna. Saker händer i Mellerud!

Orienteringshelg med cykel

Cykel på tåg till Göteborg. Färja till Fredrikshamn därefter fin cykelväg upp till Skagen. Cykel ut till de tre olika tävlingarna. Tänk vilka möjligheter det finns att ta sig fram om det fixas cykelvägar. Jag kommer ihåg när de byggde Stallbackabron i Trollhättan som stod klar 1981. Att jag då tänkte att de inte bygger cykelbana på den. Nu har man ett stort industriområde på ena sidan och bostäder och köpcenter på den andra sidan älven. Inga förbindelser med bussar. Bor man där eller på Restad Gård måste man ner till Centrum för att byta buss upp igen. Vilken omväg! Så hänvisad till bil man är. Jag antar att om bron skulle byggts nu så hade det blivit cykelväg. Fast det var ju Bilindustin ( SAAB) som fanns där så man vet inte.  Så undrar jag om det är cykelväg på Öresundsbron? Den stod klar 1990. Skulle vara intressant att diskutera detta med någon som planerar vägar. Tänk vilka fördelar det är med cykel för miljön och ur hälsoperspektiv.
Med dagens cyklar är det så lätt att ta sig fram många mil. Alvin som bara är 7år cyklade hela tre mil upp till Skagen utan problem. Nu är det ju inga backar alls men ändå.
Jag planerar en minicykelsemester på Västkusten för mig och Lasse. Tänk vad fantastiskt att man för trettio kronor kan ta med sig cykel på tåg. Denna gång till Bohus för att ta oss över till Kungälv på bro med cykel/gångväg. Därefter en tur ut till Marstrand. Här vet jag att det inte finns cykelväg hela biten. Desto viktigare att vi cyklar och stör trafiken. Ett sätt att skapa incitament att fixa cykelvägar om de med fina bilar tvingas köra sakta på vägen. Fast då kan vi inte ta med barn och utsätta dem för risker i trafiken. Väl i Marstrand tänkte jag att vi tar båt till Åstol och så vidare upp genom Tjörn. MEN vi kanske inte kommer över Tjörnbron?  Det får i annat fall bli tur upp via Orust. Nu blev det långt och krångligt! Vi tar nog bilen och får ett jätteproblem att parkera den vid Marstrand. Så tråkigt det blev!
Vi är naturligtvis hänvisade till bilar i många fall men så viktigt att skapa möjligheter att ta cykel. Jag som bor i Vänersborg tycker att vi har fina möjligheter att ta oss fram på cykel likt i många andra städer. Det har blivit så mycket bättre och jag tror att vi som älskar att cykla har en ljus framtid.