2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

torsdag 26 oktober 2017

En av många

I mitt flyktingengagemang har jag träffat många personer. Fördelen att verka som jag gjort är att jag behöver inte följa regler och ta olika hänsyn. Jag väljer att hjälpa de som jag ser är bra människor och jag trivs med. En av alla dessa som ingår i den stora gruppen som väntar på uppehållstillstånd har fått bo i vår sommarstuga. När vi fattade beslut om att sälja började jag processen att hitta en lösning för honom. Jag är inte så mycket på Restad just nu men hör hela tiden vittnesmål att det är så deprimerande. Väntan, väntan och utvisningshot gör att det blir en mycket deprimerande miljö. Tillhör man sedan inte muslimska gruppen är det extra tufft. Lägg därtill vägglössen som härjar. Så alternativet att han skulle tillbaka dit kändes nästintill uteslutet.
Ett av Churchills många bevingade ord lyder: Vi led nederlag efter nederlag men vi gav inte upp- Det gav oss segern. Så många jag har frågat och försökt hitta plats för "min flykting" . Eftersom jag vet att han är så duktig och arbetssam har jag sett många lösningar och möjligheter hela tiden. Jag har ringt och frågat folk jag mött. Jag har försökt på alla möjliga och omöjliga sätt. Så många nederlag! Men så öppnade sig lite olika vägar och nu har jag en husvagnslösning. Han hjälper också en av mina vänner att röja upp i hennes lagård. Hon behöver hjälp och han vill ha saker att göra. Nu är det bara att hoppas att han får ett positivt besked. Sverige behöver personer som han.
Sommarstugan såld, Flykting placerad och snart väntar orienteringsresa till Sicilien tillsammans med barn och barnbarn. Livet är "gött". 

onsdag 25 oktober 2017

En morsanfilm

Vi satte oss i soffan efter ytterligare en dag av plockande och rensande i stugan. Tillsammmans konstaterade vi  att det inte fanns något som vi ville se på TV. Jag kikade runt på SVT play och såg att filmen Jätten fanns där. På med den men det tog inte lång stund innan Lasse plockade upp sin telefon och började pilla på den. Tycker du inte filmen verkar bra frågade jag och fick då ett standardsvar. NeeEj men du får gärna se. Tänk vilka möjligheter SVT play innebär. Jag kollade vilket sista dag för filmen var och har nu fått tillfälle att se färdigt den själv. Vilken fin film! Egentligen tror jag Lasse skulle gillat den då det handlar om hur idrottens villkor kan vara. Huvudpersonen är utvecklingsstörd ( Säger man så idag?) . Han bor på ett hem med mycket kärlek från personal och hans boulekompis men han längtar efter sin mamma. En underbar film att tänka på ibland.

fredag 20 oktober 2017

Nutidskoll

Jag vet inte hur det kom sig att Liam och jag kom överens om att jag skall försöka göra sammanfattning av veckans nyheter och sms:a dem i början på veckan. Varje torsdag gör vi en avstämning där vi går igenom dem. På fredagen har han sedan en nutidstest med 10 stycken 1x2 frågor. Tydligen är det så att nutidstestet kommer skickat centralt någonstans ifrån och hanteras olika sätt på skolorna runt om. I Liams klass (skola?) räknas varje veckas poäng ihop och de tre i klassen som har mest rätt uppmärksammas på skolavslutningen. Så lärorikt och bra för barnen men också i detta fall för mig. Jag försöker hålla koll på vad som händer och skriver ner det. Jag är noga med hur namn och platser stavas och lär mig själv mycket. Jag brukar skicka över cirka 15 inlägg. Av dessa är det oftast inte mer än ett par som kommer med på provet. Men vad gör det tänk vad vi lär oss båda två. Det finns säkert de som inte gillar att det är tävling men jag tycker absolut det är superbra. Det är upp till alla att läsa och vara med. Naturligtvis gynnas Liam av att ha en farmor som fullständigt älskar att vara med på detta men det kräver ju en del av honom också. Tänk vad mycket nyheter vi går igenom som aldrig dyker upp på något prov. Så glad jag blev när Gabriel sa: Farmor kan du skicka till mig också när jag börjar fyran? 

torsdag 19 oktober 2017

I affären

Såg ett spännande recept på lammfärs i tidningen. Kom och tänka på att jag sett lamm i vårt lilla Hemköp. Väl där hittade jag ingen lammfärs och frågade närmsta personal. Det visade sig att hon var ansvarig för charken. Tyvärr sa hon vi gjorde en stor drive men fick slänga det mesta. Det blir så att vi säljer allt mindre av rent kött nu. Folk vill ha färdigrätter i allt högre omfattning. Hon hade en lång utläggning kring detta där vi tillsammans konstaterade att matprogram på tv är så populära. Det verkar som folk bara tittar på de som lagar mat men inte gör själv. De har väl inte tid eftersom den går åt att titta på tv!
I kassakön stod en man i 50 års ålder tillsammans med en kvinna i 20 års ålder. Han hade en 500 lapp i sin hand. Birgit Nilsson, vem fan är det hör jag honom säga, kvinnan ruskar bara på huvudet. Det skall väl vara kända svenskar på pengarna muttrar han. Då lägger jag mig i och berättar att hon är en mycket känd svensk operastjärna. Sedan säger jag att det var konstigt att han i sin ålder inte kände till det. Bakom oss i kön stod en annan äldre kvinna som började berätta om Birgit och hennes år på Metropolitan i USA. Jag tror att mannen önskar att han inget sagt högt i affären.
Jag lämnar affären med vildsvinsfärs i ryggsäcken (inga plastpåsar här inte) funderande på om mina barn vet vem Birgit Nilsson är. Jag hoppas att jag blir utsatt för någon fråga vem som finns 500-lappar i framtiden. Den missar jag inte. Jag funderar också på kassören. En man i 40-50års åldern. Han har en del tatueringar. Vackra sådana. På hela hans ena underarm står det i mycket vacker stil. No more  lies. Vad kan det betyda? Hoppas innerligt att jag är ensam i kassan någon gång då skall jag fråga. Det blir handling på udda tider i framtiden! 

måndag 16 oktober 2017

Blogga

I går var jag på teater. På så vis blev det ett inlägg i min speciella blogg Teatertankar. Eftersom det inte blir så många teaterbesök på ett år är inläggen få men ack så roliga för mig att ta del av. Jag noterar ner alla böcker jag läser i min bokblogg. Lasse och jag gör också fotoböcker varje år där våra resor och annat dokumenteras. Vi lever verkligen i en framrusande värld med så mycket som händer hela tiden. Att stanna upp och begrunda är egentligen inte min stil. Vilken tur att jag har mina bloggar så jag har lite ordning på vad jag gjort. Jag märker ju också att jag är formad nu. När jag tittar tillbaka på den här bloggen ser jag att vissa saker återkommer. Inte mycket nya tankar här inte. Suck. 

fredag 13 oktober 2017

Miljö

När det var dags att byta bil försökte vi ta hänsyn till miljö. Diesel är absolut bäst utvisade många resultat som vi tog del av. Jag vet att jag kände mig skeptisk. En dieselbil brummar ju lite mer men det var något vi fick ta för miljöns skull. Så är vi lurade! Manipulerade tester! Nu skall dieselbilar förbjudas i Paris. Bilen får hänga med några år till.  Nu skall det vara elbilar. Men hur miljövänliga är batterierna att framställa? El är ju inte heller något som bara finns. Läste just om det begynnande problemet med vindkraftsverk som tjänat ut. Ett stort miljöproblem. Det viktigaste att vi gör allt med måtta. Undviker att ta bilen när det går. Flygplan spyr ut avgaser. Men inte får det mig att låta bli att åka på semester. I nuläget har jag tre flygresor planerade under 2018 och fler blir det säkert! Suck över mig själv.
När vi var i Montenegro och handlade stod det en person och packade varor. Så de slösade med plastpåsar. Jag gick från affären med många kassar i min hand. Endast några få ting i varje påse. Kändes inte bra. Jag försökte stoppa henne men då tittade hon helt frågande på mig. Vi var flera svenskar som bara ruskade på huvudet åt deras hemska "fissliga" påsar som vi vet lätt hamnar ute i naturen. Lyssnade på några äldre herrar som pratade om duschvatten. Hur det bara stod och rann på anläggningarna. Något helt otänkbart idag. Allt måste vi lära oss.....

söndag 8 oktober 2017

Överraskning

Alvin vill inte läsa. Föräldrarna kämpar för att få honom att läsa en liten stund varje dag. Gabriel är ju en riktig läsare så jag frågade honom vad vi skulle kunna göra för att motivera Alvin. Vi hittar på en överraskning om han läst ut en bok sa han. Vi lämnade över en bok med ganska mycket bilder men även en del text. Den blev utläst och nu har vi överraskat med en spökvandring på Nossans ljusfestival i Grästorp. Den var  riktigt bra. Fint upplysta träd. Många hemska spöken och liknande på en del av banan. Modellflygplan med massor av lampor och självlysande saker. Vackra saker i vattnet. Olika aktiviteter som man kunde göra. Den kändes inte så kommersialiserat som det mesta är nu för tiden där jag förväntas köpa lotter och grejer. En höjdarupplevelse för oss alla.
Gabriel ville också ha en utmaning med överraskning. Vad behöver du för utmaning då? Att äta lite mer olika sorters mat kanske sa jag. Det godkändes inte alls. Vi får se om föräldrarna tycker att Gabriel behöver utmanas i något.