2014-2018
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.
Projekt 1
Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd
Projekt 2
Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare? Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta
Projekt 3
Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)
Innan jag dör
Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.
fredag 31 juli 2015
En flykting
Hazem är en av de jag träffade bland de första när jag började mitt engagemang med flyktingar på Restad Gård. Han är 37 år. Han är välutbildad och har jobbat i Dubai. Han har tjänat mycket pengar och har haft ett mycket bra liv. Han har fru och tre döttrar. När kriget eskalerade i Syrien och familjen inte fick vara kvar i Dubai beslutade han och hans mycket yngre bror att de skulle fly tillsammans till Sverige. Hazems fru har MS och skulle aldrig klara en flykt. När jag träffade dem på Restad Gård lyste deras ögon. De hade klarat den svåra flykten i hemsk båt osv. Detta som vi läser så mycket om nu på senare tid. Det tar ungefär en månad innan deras ögon slocknar. Inget händer och de börjar tappa tron på att det skall lösa sig. Hazem bor i ett rum med tre andra. En av dem är en riktig slarvpetter och strör saker omkring sig. Hazem börjar bli helt "under isen". Han röker mycket och börjar se helt glåmig ut. Jag tar med honom till orienteringstugan där han hjälper till när vi har en träff. Han träffar Tomasz Drapella. De har samma arbetsbakgrund. Några veckor senare ringer Tomazs mig och säger att han kan fixa praktikplats på NCC om jag fixar allt det praktiska med försäkringar osv. Vad ett sådant samtal gör mig glad!! Han blir försäkrad via Migrationsverket och kan nu göra praktik i tre månader plus tre månader. Vi fixar också till Hazems boende med lite avskärmningar etc. i rummet. Tiden går och de sex månaderna tar slut. Hazem har ännu inte fått uppehållstillstånd trots att vi via Röda Korset sett till att han haft sitt andra samtal tidigare än första datumet han fick. Han har otur med sin handläggare. Hans bror får uppehållstillstånd trots ett mycket senare andra samtal. Nu får han inte fortsätta praktiken. Dock har han chans att få ett jobb på ett företag som heter Swisslogg och gör inredningarna på det stora nybygget på Trenova. De vill dock att han har ett personnummer. Han skall ju betala skatt och öppna ett konto för lön. Nu börjar Hazem må riktigt dåligt igen. Ett jobb han verkligen vill ha håller på att gå honom ur händerna. Jag försöker ringa skatteverket. " vi har tyvärr slut på könummer var god ring senare" Jag får ta till kontakter igen. Så får jag prata med en chef och tillfälligt nummer löser sig. Han får jobbet och än en gång kommer han ur svackan. Så kom hans uppehållstillstånd i veckan. Nu gäller det att vi kan hålla Hazem utanför svackor igen. Vi måste fixa bostad. Det är inte lätt!! Usch vilket hemskt hus vi tittade på i Frändefors. Ett litet uthus där de satt in ett kök och toalett. Några skrubbar på övervåningen som sovrum. De vill hyra ut detta för 5.400 i månaden!!! När vi hittat boende skall vi ha hit familjen. De har det svårt i Syrien. När man som jag hjälper flyktingarna gäller det att inte se alla. Då skulle jag bli helt handlingsförlamad. Nej det gäller att titta sig omkring och hjälpa någon. Om alla gör så kommer vi långt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar