2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

lördag 3 oktober 2015

Många vill engagera sig

Nu är det verkligen hett på flyktingfronten. Många vill engagera sig och tar kontakt för att efterhöra vad man kan göra. Mycket roligt. Tanken med mitt engagemang bland flyktingarna är att de skall göra saker och att jag och några till är kontakten ut i samhället. Det är skönt att vi har en bra upparbetad organisation som kan ta hand om och dela ut mat till alla som kommer utan att de har blivit registrerade hos Migrationsverket. Måste säga att det är kaos nu. Så många! Hur skall vi kunna ta hand om alla? Jag blir så trött när jag hör och ser journalister som förfasar sig över att folk inte tas omhand och får en plats direkt att sova på. Det går ju inte att trolla. Jag ser hur Migrationsverkets personal verkligen sliter. Min granne jobbar med att fördela sängplatser och han får åka ut mitt i natten ibland när det kommer folk. Nu är det ju inte alltid så lätt att jobba med dessa nya människor som tänker på ett annat sätt än vi gör Ett exempel. Jag är ju så enveten med att jag skall få med några i orientering. Ali är en pigg och fin kille som säger att han vill vara med. Jag har nu fixat så fem stycken går in gratis på Vattenpalatset på torsdagkvällar under oktober. Så tänkte jag att vi skulle köra undervisning en halvtimma innan. Nu är ni i tid vid Vattenpalatset säger jag strängt. 17.30! 17.25 får jag ett meddelande att de kan bli lite sena. 17.55 dyker de upp. Suck. Detta är inte första gången det händer. Men de är så gulliga så det går ju inte att vara arg. Vi hoppar orienteringen och går in och simmar. En av dem har tidigare deltagit i våra simkurser och kan väl inte riktigt än det vet jag. De andra säger att de kan simma. Men som badvakten säger till mig när han ser dem plaska omkring "Jag hoppas de orienterar bättre än de simmar". Nästa vecka skall jag vara här fyra och vänta på dig säger Mohammed glädjestrålande till mig när vi skiljs åt. Det tror jag på när jag ser det.....

1 kommentar:

  1. Välkommen till Indien, efter det kommer dina flyktingvänner framstå som punktliga.

    SvaraRadera