2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

söndag 17 juli 2016

En dag i mitt liv

Vaknade i morse med två sovande barnbarn i dubbelsängen. Lasse hade vi förpassat till annat rum.  Lova 3 år och Alvin 6,5 år sov så rofyllt. Fönstret stod lite på glänt och det susade i träden utanför.
Allt andas lugn och frid. Det är lätt att leva i nuet när jag har småbarn runt omkring mig. Jag låg alldeles stilla och njöt för jag visste att när det vaknades skulle scenförändring uppstå. Alvin vaknade en halvtimma senare. Direkt såg han till att peta på Lova och så hade jag två glada, skrattande, viftande och hoppade småmänniskor runt mig.
Det gäller att hitta på saker när vädret inte är det bästa. Efter frukost bestämdes att vi skulle gå och plocka hallon. Så uppstod dispyt om vilken burk var och en skulle ha. Lite letande i hyllorna och jag kunde hitta likvärdiga med färger som kunde godtas.
Fina hallon men lite besvärligt att gå. Allt gick bra och vi hittade skalbaggar och annat spännande.
Hemma hade Lasse klippt gräset och nu förberett en skattjakt på orienteringskartan. Alvin som är lite trotsig och inte vill orientera tyckte detta var jättespännande.
Grillångesten satte in så jag gjorde en fläskfilégryta istället för helstekt filé med fetaost och fikon som var planerat. Naturligtvis blev det god paj med nyplockade bär till efterrätt. Kände mig nästan som en matmor!
Efter att föräldrar och barn åkt kunde jag njuta av att läsa boken och sova en stund. Som dagens motion blev det promenad. Jag stoppade ljudboken i örat och så gick jag runt Kalltorps ägor. Stora fält med korn, havre och vete vajade i solskenet. På avstånd såg och hörde jag Rommele kyrka vars klockor slog. Hästar och kor på de böljande kullarna runt om. Så mäktigt.
På kvällen slog jag på TV på måfå för att kolla om det var något att titta på. Ett program som porträtterade operasångaren Peter Mattei. Så bra det var. Kände mig så nöjd när jag kröp ner i bädden igen denna gång med Lasse bredvid mig. Det är gott att leva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar