Min symaskin försvann i samband med att jag flyttade till Vänersborg för 16 år sedan. Jag har klarat mig genom att använda min mors maskin. Inte bara maskinen utan även henne vilket har inneburit att jag lämnat in grejer som behövts lagat hos henne. Nu har hennes maskin gått sönder och vi köper ingen ny till henne eftersom de nya inte har riktigt samma funktioner och jag tror inte det kommer att fungera.
En av flyktingarna från Afghanistan var sömmerska utan maskin. Jag köper en ny maskin och låter dig disponera den mot att du lagar mina kläder. Sa jag. Deal sa hon. Nu har hon blivit kommunplacerad långt härifrån och jag har fått tillbaka min symaskin. Med all den tid jag har vore det väl lämpligt att jag satte mig och gick igenom funktionerna. Jag såg ju att det var lätt i affären men de är annorlunda mot de jag kan. Så det tar emot! I grunden handlar det väl om att jag inte vill sy? För inte är det väl så att jag blivit gammal och inte vill lära mig nya saker? Detta funderar jag mycket på. Skall jag sätta upp ett mål att jag skall lära mig maskinen innan årsskiftet? Tål att fundera på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar