Toktant

I helgen har jag sprungit Veteran-SM utanför Motala. Fin orientering i fin skog. Lite luriga kontroller.  Fast att jag inte missade någonting blev jag nio minuter efter och kom på 22 plats. Vad spelar det för roll? Huvudsaken är väl att det är kul att springa. Fast lite surt är det! Visst vill jag vara lite närmare de andra tanterna när jag inte bommar! Nästa år byter jag klass till D65. Nu funderar jag på om jag skall göra iordning en snitslade bana i skogen för att springa och få lite fart. Det finns ju spray att spreya på träden. De syns bara på kvällen i pannlampan sken så kan jag springa både på dag och på kvällen om annat pockar på.  Skall en farmor ha sådana här funderingar?

Funderingar

Har precis läst ut Jan Guillous senaste bok 1968. Känner igen mig själv i mycket. Rödvinsvänster som kämpade för USA ut ur Vietnam och staten och kapitalet. Hur man tänkte kring sex. I dagarna har det varit stora demonstrationer om att det inte finns BB platser till alla. Då kommer jag ihåg att det var krafter att man skulle föda i hemmet. En del förespråkade i vatten. Redan då tänkte jag att det kändes riskabelt om det blev komplikationer. 80 talet skulle vi slänga BH. Bada utan överdel. Tänk vad de svänger nu verkar ungarna så pryda.
Sitter just nu i soffan och pustar ut efter ett cykelpass på gymmet. Tänk vad jag tycker det är fantastiskt att jag kan gå på så många pass med ledare. Någon gemenskap är det dock inte på gymmet direkt. Var och en gör sitt. Det gäller inte förmiddagspasset för pensionärer där vi för gratis kaffe och kaka efter. Här blir det en del pratande. 

Tjejfärg?

Liam och Johannes fick lite pengar till bangolf. När de kom tillbaka med växeln berättade de att tanten i kassan frågat vilken färg de ville ha på bollarna. De valde rosa och ljuslila. Jasså ni väljer tjejfärger hade tanten sagt. Varför sa hon så undrade Johannes? Vad skall jag svara på det? Förr i tiden tyckte man att rosa och ljuslila var tjejfärger. Hon var nog gammal sa jag samtidigt som jag kände mig lite gammal själv. Visst är det underbart att saker förändrats.

Regn

DM helgen startar med nattorientering i skogen runt Hökensås semesterby. Klockan 21.40 lämnar jag vår stuga tillsammans med Liam som startar ännu senare än jag gör. Regnet bara öser ner i kolsvarta natten. Vad håller jag på med frågar jag rakt ut när jag känner de kalla dropparna falla på mig i pannlampan sken. Kom igen nu farmor säger Liam. Det är inte så farligt. Vi joggar till starten 500 meter bort. Pip, pip,piiip och så är jag iväg. När väl kartan finns i handen känns inte regnet. Men det är mycket svårt i gropterrängen. Tänk så ensam man är i skogen om natten. Då och då ser jag en lampa annars är det bara mitt ljussken som lyser upp den närmsta raiden runt mig. Häftigt ändå och så kul när man väl hittar kontrollen. Fast jag blir långt efter. Även Lasse missar mycket denna natt. Vi fick dock två DM mästare i stugan. Emelie och Liam. Så kul. Tänk vad fostrande denna våran sport är. Jag tror att det finns många som aldrig skulle kunna tänka sig att ge sig ut i mörkret. Men då har man gått miste om en dimension i livet, eller? Nu väntar sprint och långdistans innan vi ger oss hemåt efter ännu en aktiv helg tillsammans. 

Borås

När föräldrarna gjorde annat fick vi ta hand om Jonas och Gabriel en solig orienteringshelg.  Vi bodde över i Borås och som eftermiddagsaktivitet föreslog jag "konstvandring". Borås stad har tillsammans med fastighetsägare upplåtit fasader till konstnärer. Det började 2014 under rubriken No limit. De berörda gav konstnärerna fria händer att skapa vad de ville på en tilldelad yta. Häftigt att gå runt i staden och söka upp målningarna. Diskussioner vilka verk som var bäst uppstod. Vi besökte även Pinoccio -  Walking to Borås. Eftersom jag varit på konstbesök i denna stad tidigare kunde jag berätta lite kring uppkomsten av den. Bengt och Berit Swegmark bor i en lägenhet högst upp i en av fastigheterna nära platsen där statyn finns. De är grundare av det fantastiska Abecita museet där de sett till att samla mycket modern konst. De har även tillsammans med andra företagare gjort mycket för den allmänna utsmyckningen i staden. Jim Dine,som är en känd konstnär från Amerika, var på besök hos dem. De tittade ut över den tråkiga trafikplatsen en bit ner och Bengt frågade om Jim kunde göra något pampigt konstverk där. Då får det bli en pinocciofigur var det svar Bengt fick. Jim är en konstnär som jobbar med olika teman. I perioder har han bara gjort hjärtan eller förkläden till exempel. Nu var han i en Pinoccioperiod. De fick tillstånd av staden och Bengt bekostade allt inklusive skötsel av statyn för framtiden. Det blev en folkstorm. Vad har Pinoccio med Borås att göra. Jag kommer ihåg att det var uppe på nyheterna i TV och i tidningarna under en lång tid. Det piskades upp en otäck stämning. Varför? En tråkig plats fick en häftig figur av en känd konstnär utan att det kostade staden någonting!  Det fanns naturligtvis någon eller några personer som var uppviglare till detta. Inget får sticka ut eller förändras. Känner igen det från Vänersborg när man ville såga ner några träd i plantaget och öppna upp för lite aktiviteter. Folkstorm när Strömmaren skulle rivas.
I Borås kan jag iallafall få en häftig vandring som tilltalar mig och mina barnbarn. Vackra målningar men Pinnocio var nog häftigast sa Gabriel. Så skönt att slippa graffitikladd. 

Ruben Östlund

Jag lyssnar på Ruben Östlunds sommarprat. Han berättar om när han lade fram ett förslag om att de skulle ändra om några statyer i Göteborg. Människor rasade i olika media. Hans vänner bad honom att inte titta på Facebookinläggen. Han fick en nerpissad blöja hemskickad till sig. Vem gör något sådant? Våra invandrare?
Vad var det han hade föreslagit då? Jo att de skulle flytta Kopparmärra till Gustav Adolfs torg. Det är ju nästan ingen som vet vem kungen är ändå. Karl den 9:de införde häxbränning och några andra hemskheter. Han uträttade inte så mycket vid makten. Hans son är Gustav den II Adolf. Om man läser på sin historia så var det holländare som grundade Göteborg då de behövde en hamn för att skicka ut timmer och varor de förädlat i Sverige. Kungen var inte så mycket inblandad. Rubens förslag är att de flyttar ihop far och son på Gustav den II Adolfs torg och flyttar ner dem från sina pedistaler. Lägger till en ny staty föreställande mamman Hedvig. Kvinnor bör lyftas fram i historieberättandet. På detta vis får man en intressant liten familj.
På Kungsportsplatsen skapar man ett "mötesrum" där Kopparmärra stod. En avskärmad ruta och om man sätter sig där visar man att man gärna vill ha kontakt andra människor. Vilket fantastiskt förslag! Jag skulle gärna vilja vara med och skapa sådana här mötesrum runt om i Sverige! 

Montenegro

Åter i Sverige efter ännu en utlandsresa. Montenegro är ett ungt land. I det Joguslaviska kriget var de en union med Serbien och stred mot främst Bosnien och Kroatien. 2006 lämnade de Serbien. Jag läser i Wikipedia att de har få industrier, hög arbetslöshet (17%) hög brottslighet och hög korruption.

Turismen är viktig. De kallas för det ekologiska landet. Det bor bara 625000 personer här   Så kommer vi till min käpphäst: språk. Deras språk är montenegriska men de talar också albanska, serbiska och några fler språk. Jag sänder nu en tanke till de som pratar om hemspråk och att det är så viktigt att kunna sitt grundspråk ordentligt. Hur går det isåfall i ett land som detta. Åt pipsvängen? Jag personligen tror ju inte det utan är av den åsikten att om fler lär sig ett världsspråk /engelska /så får vi en bättre värld. Speciellt i ett land som satsar på turism. 

Vi var uppe bland bergen och orienterade. Stora granskogar som passar perfekt för denna sport. Jag tror att eftersom detta är ett korrumperat land så kom inte olika parter överens och därför  pågick två arrangemang parallellt. Helt crazy!! I ena änden på ett stort fält fanns en målgång och i den andra en annan. Starterna låg inte långt från varandra och det blev en del sammanblandningar. Vid vissa kontrollpunkter satt två enheter. På vårt arrangemang deltog 450 personer från 26 länder. Jag vet inte hur många de andra var men tror det var ett liknande antal. Alla vi som var med fattade bara ingenting. Jag pratade med några från Nya Zeeland. De var anmälda i vårt arrangemang men kom fel och sögs upp i det andra arrangemanget. Helt plötsligt blev det dubbla anmälningsavgiften konstaterade de. 

Några reflektioner från mig: Vackert bland bergen men tyvärr tendenser till nedskräpning, alla röker och kastar fimparna. En stor del av landet är stenig och ödslig. Maten okej men ingen större upplevelse. Enorma, likt i gamla öststaterna, gränskontroller både för ut och inresa. 

Vi var ju ett stort gäng med svenskar, finnar och flest norrmän på vår resa. Mycket att resa handlar ju sällskap och möta andra. Jag kan bara konstatera att jag lägger ännu en häftig vecka i min minnesbank.