Hemma igen

Väskan uppackad, tvättmaskinen igång, spanskan avklarad, bokbloggen fixad, Det blev 13 böcker lästa under denna månad! Jag har varit borta i nästan en månad. Många upplevelser rikare. Härliga dagar i Rio de Janerio. Jag var lite skeptisk innan för besök i denna stad då man hört så mycket om rånarligor och stranden som ligger precis vid staden, hur ren kommer den att vara? Det visade sig vara en underbar stad. Copacabana städades noga varje dag. Stoluthyrarna var många men kändes disciplinerade och de höll också vakt så man kände sig helt trygg. Mängder av försäljare traskade på stranden fram och tillbaka men även dessa höll sig på avstånd så man kände sig inte "påhoppad". Rio har 7 miljoner invånare varav hälften bor i favelor. Dessa favelor klättrar längs kullarna. 1888 avskaffades slaveriet i Brasilien (sista landet) Mängder av före detta slavar hade nu ingenstans att bo. De klättrade upp på kullarna och byggde skjul. Så kom dessa bostadsområden till. De ligger otroligt vackert med bästa utsikt men är fulla av fattigdom och knarkligor som härjar. Det var mängder av poliser i staden. De försöker "socialisera" favelorna. Vid vår guidade rundtur hörde vi ett fyrverkeri mitt på dagen. Guiden frågade busschauffören vad det var. Han var bosatt i en favela och kunde berätta att detta var varning att polisen var på jakt och genomsökte området efter knarksmugglare. 2016 skall Rio stå värd för OS! Det såg vi nästan inget om. Kan jämföras när vi var i Peking några år innan de fick OS. Överallt skyltar om detta. Vi kände oss aldrig otrygga men tyvärr var jag slarvig och plockade upp min telefon i samband med en karneval sista dagen på Copacabana. En liten svart hand kom från ingenstans och nöp den. De har ingen användning för den. Den kan ju spåras via Lasses telefon och den har inte blivit öppnad.Jag har kodlås så de har aldrig kunnat använda den. Jag stöldspärrade den direkt och nytt SIM kort skickas då till mig så nu är det bara att inhandla en ny telefon. På vår resa har vi ju också besökt Peru där vi fick en fantastisk vandring på Inkaleden med avslut i Machu picchu. Vi besökte Buenos Aires och hann med ett besök i Uruguay innan det var dags att deltaga i orienterings VM i en välmående del av Brasilien. Hemma igen och besök ute på Restad Gård. Det känns deppigt därute nu i gråvädret. En del ondgjorde sig över boendeförhållande osv. Jag kan då ställa en fråga om de hellre vill flytta till en favela i Brasilien? Om man jämför med det är det rena lyxen ute på Restad. Man märker hur viktigt det är för dem att ha något att göra. När de börjar grubbla över sin situation här och hemma i sitt land blir det helt stopp för många. De slutar läsa svenska osv. En viktig roll för mig är att visa på möjligheter. Jag kändes att jag behövdes. Finns det en underbarare känsla?