Kultur

Idag blev "kringelvandringen" av. Tanken är att jag och mina syskon med partners, barn och barnbarn skall träffas och tillsammans uppsöka en sevärdhet en gång om året. De som kan och vill är med. Det är dock inte så lätt att samla folket. Några frågar varför, några har inte lust, några är bortresta och andra är upptagna. Oundvikliken kommer frågan till mig varför jag hittar på sådana här "happenings". Men jag vet ju att det brukar bli kul och lite lärorikt är det säkert så några peppar jag och övertalar att vara med. Solen skiner från en klarblå himmel. Kornfälten står skimrande gula detta år när skörden blir så god för många bönder. Vi har blivit 16 (25 möjliga) stycken som promenerar iväg för att lära mer om guldfyndet vid Vittene. Vi träffar på mannen som hittade guldet. Mer än gärna berättar han om hur det gick till. Skratten blir många där vi sitter och lyssnar på hans historia som han spetsat till lite. Hans trädgård är så söt med sin roliga "konst". Härligt är det gamla gravfältet där vi rastar och bland annat äter Emelies goda kakor. Efter den 3,6 km långa promenaden frågar jag barnen vilket betyg de ger detta på en 5 gradig skala. 4,9 säger Liam, 5 säger både Gabriel och Alvin. Oj då.. Vad tyckte jag då. Den finske mannen som hittat guldet var en stor behållning. Sedan tycker jag nog att det var lite fjuttigt med informationstavlor. Något mer kunde man berättat. Promenaden var okey och vad kan man begära av något som inget kostar i min plånbok. Jag vidmakthåller att det är kul att göra saker tillsammas och att man lär sig något om vår svenska historia. Nästa gång vi åker förbi skylten Vittene kulturled vet vi vad som väntar i andra ändan. Så visst blir det så att jag kavlar upp ärmarna och fixar nästa år igen.