2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

lördag 6 februari 2016

Olika åsikter

Jag har varit hostig och dålig hela veckan. Känns konstigt att inte vara fullt ut i farten men kanske bra att ta det lungt också. Har bland annat haft ett långt samtal med en av mina gamla vänner vilket alltid är trevligt. Jag upplever att vi tycker ganska lika om mycket trots att vi är olika. En annan sak jag gjort är att jag läst tidningarna noga. En sak som debatteras mycket är "stallarna" i Lilla Edet. De ligger för sig själv på ett fält i anslutning till gamla bron i Lilla Edet. Man ser dem inte om man åker på genomfartslederna. Tegelbyggnaden är mycket vacker i sitt ursprung men som allting måste det underhållas och renoveras. Idag beräknas renoveringsbehov uppgå till 4 miljoner kronor. Bouleklubben håller till där och så är det uppställningsplats för husvagnar. Bostadsbolaget vill bygga bostäder. I min värld är det bara att riva detta  gamla renoveringsmässiga, ej funktionsdugliga hus. De tokstollarna vill riva stallarna får jag höra i mitt samtal igår. Det enda fina hus som finns i Lilla Edet. Jag blir alldeles paff. Hur kan vi tycka så olika. Hon är beredd att gå ut att kämpa för bevarande av huset. Att ha kvar en byggnad som inte fyller någon funktion är för mig så konstigt. Sedan kanske man kan göra något fint runt det. Trädgårdsmästeri, Konstutställningar, Café men det kräver så stora insatser när det bara är ett tomt skal. Vad jag dock vet är att vi måste bygga många lägenheter nu annars kommer hela fastighetsmarknaden att gå åt "pipsvängen". Så många unga som vill ha lägenheter ihop med alla våra nya svenskar.
Detta med boule är ju intressant. I Nödinge gjordes en stor satsning på boendemiljö. Det anlades en golfbana och sedan byggdes det bostäder som det var tänkt att 55+ skulle flytta in i. Det fixades boulebanor på flera ställen. Vad hände? Istället för välbärgade äldre par flyttade barnfamiljer in. Dessa familjer har inte tid att spela golf men behovet av dagis blev akut så det fick uppföras. Nu läggs golfbanan ner och i boulebanor ser jag spadar, hinkar och små grävskopor.
Under stort ståhej och olika meningar uppfördes en boulebana i mitt sommarstugeområde. Ser aldrig någon spela boule där. Nu ingår det att på årliga städdagen rensa den. På mina resor runt om i världen ser jag ofta igenväxta boulebanor. Undrar varför det satsades så mycket på boule ett tag? För inte är det en stor sport väl?  Hur gammal skall man bli för att gå in i en gammal stallbyggnad och spela boule? Förstår att det är ett trevligt sätt att umgås men om jag ser mig kasta dessa kulor i glada vänners lag vill jag göra det ute i en vacker park.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar