2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

fredag 26 augusti 2016

Gulliga pojkar

Sladjana och Nikola från Serbien skall springa långdistansen. Vi kör ut dem till "modelevent" där kontroller är uthängda så de kan testa på hur terräng och karta kommer att vara under tävlingen. Bredvid vår bil på det lilla gärdet har Norge parkerat med sin trupp. Vi byter några ord med Olof Lundanes som kom två på medeldistansen.. En fin och ödmjuk kille som dirket efter målgång uttryckte besvikelse över att kontrollerna låg slumpartat i grönområde på sista slingan under tävlingen. Idag är det inga sådana tankar som kommer fram. Det är lika för alla säger han och ler.
Under långdistansloppet som vi följer via storbildsskärmen ser vi hur Timo Sild från Estland leder stort efter halva banan. Lasse känner till löparna och säger att han tyvärr inte kommer att orka hela vägen och mycket riktigt tappar han på slutet och blir tia till slut. Senare på kvällen går jag till tvättstugan på campingen där jag bor. Där håller Timo och en lagkompis på att tvätta sina kläder. De sköljer av den värsta leran innan de stoppar in i tvättmaskinen så ordentligt. Jag pratar lite med honom och frågar hur det känns. Han skrattar och säger att han måste se till att banorna inte är så långa nästa år när VM går i Estland. Han tycker det är retligt att han blivit slagen av Fredrik Backman med 15 sekunder efter så lång löptid. Han skrattar och ruskar på huvudet. Vilka fina killar! Orientering fostrar.
Nikola som är med i vår trupp är en ordentlig kille. Han har lagt ner sin kompass och övrig utrustning i en liten låda med olika fack. Där finns lite annat smått och gott som kan behövas. Så ordentligt har jag tidigare inte sett men när jag får reda på vad han gör till vardags hemma i Serbien förstår jag. Han är ikonmålare. Tillsammans med sin far och två bröder målar de små tavlor de säljer men också inne i kyrkor. Jag får se bilder på hur de hänger högt upp i taken. Klart man måste vara noga med sina grejer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar