2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

måndag 22 maj 2017

Marockoresan 1

Jag är rusig av lycka. Vilket fantastiskt spännande äventyr detta blev. Solen sken hela tiden och nu såhär ett dygn efter jag kommit hem känns allt som ett härligt solminne.
När vi kom till ranchen Diabat strax söder om Essaouiri var vi lite skraja för detta med hingstar. Vi kom in på en öppen gård med 15 boxar. Alla som varit i ett stall när det vankas havre vet hur ivriga hästarna blir. Jag vet nu hur det låter när 15 hingstar vill ha sin havre. Detta gjorde inte mig och Yvonne mindre skraja!
Så var det dags att sitta upp på hingstarna. Min häst stod inte still precis så någon trygghetskänsla infann sig inte här. Rid strax bakom min häst sa guiden. Han är rädd för kameler. Rädd för kameler i Marocko är ingen höjdare!  Just utanför ranchen fanns massor. Jag har ju varit på 11 ridresor före denna och för det mesta har jag känt mig trygg när jag väl satt mig på hästen och vi ridit iväg. Inte så denna gång. Jag kände att det fanns oerhörda krafter i denna häst. Samtidigt var den "go" att sitta på och ridningen kändes utmärkt. Mycket sten dock i Marocko. Min häst hostade och ägaren beslöt byta ut den då den blivit förkyld. Jag fick nu en häst som var 15 år. En helt annan trygghet infann sig hos mig samtidigt som jag känner att den kan bli svår att hantera om den får för sig något. Problemet med denna häst var att den ville sparka andra hästar och djur och då speciellt Yvonnes häst. Det gällde att hålla avstånd. Yvonne och jag har beslutat att inte rida på hingstar någon mer gång. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar