Chimär

Nu har alla journalister vaknat och nu handlar det om flyktingar hela tiden. Märkligt vi har hållit föredrag och pratat om "dödsbåtar" och den farliga flykten upp genom Europa i drygt ett år. Svalt intresse. Nu skrev Adnan ner sina bokningar till oss andra. Varje dag nu och tio dagar framåt har han en intervju i tidning, radio eller TV. Alla springer på samma boll. I TV är det ett inslag om några kvinnor som startat en språkutbildning där mammor kan ta med sina barn. Detta hyllas och jag får ett mail om att några kan tänkas vara lärare för mamma+barn. Då kan jag av erfarenhet berätta att det är en mardrömssituation. Jag har kurser för kvinnor och i början hade flera med sina barn. Vi ordnade en lekhörna men ungar ramlar, skriker, drar varandra i håret, vill inte vara med de andra, klänger på mamma, slår sig. Stackars mammor och stackars lärare. Vi ordnade då ett "kindergarten" där mammorna själva får "jobba" i skift för att låta andra mammor gå på språkutbildning eller göra något annat. Så det mysiga reportaget på TV är bara en chimär.