En gång om året åker jag på ridresa. Jag rider inte under övrig tid av året så inför resan är det viktigt att jag tränar några gånger. Jag brukar ta en privat lektion och även göra några turer i skogen. Allt för att få lite ridvana och stärka upp insidan lår och rumpan. Idag red jag för första gången på nästan ett år. Det gick förvånansvärt lätt att ta sig upp på hästen. "Ridfröken" var lite imponerad att jag orkade som jag gjorde. Hon berättade att hon var bekymrad över många unga personer som kommer. De har ingen grundkondition. De måste ha en pall för att ta sig upp på hästen och de orkar knappt rida en timma. Jag ser en sådan skillnad nu jämfört med några år sedan säger hon. Tillsammans konstaterar vi att det är vardagsmotion som saknas. Man körs med bil överallt. Det handlar inte om gymnastik i skolan utan vad de gör på raster och på fritid. Även många lite äldre saknar styrka. Jag tycker ju att jag håller på med en fantastisk sport orientering. Få vara ute i naturen men det är klart den kräver ju lite. Ibland långa gångvägar och tuff terräng.
Igår var jag också och tittade på vårt fantastiska vattenfall vid Nordkroken. Vit och blåsippor täckte marken. Jag hade med några från Syrien. Såg att de var lite fundersamma över mina lyriska utrop kring blåsippor. Strax innan hade vi sett en trädgård full med scilla. Men det är ju inte samma sak!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar