2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

fredag 27 maj 2016

Mattila

Lennart har flera gånger gjort reklam för sin orienteringshappening i Mattila. När vi jobbat har det varit svårt att passa in det i schemat. Förra året reste vi på flera utlandsresor så då passade det inte men i år var det dags. Men hur mycket är det inte som händer i slutet av maj? Så i bilen den långa vägen upp till Torsby när det i radion pratades om värmerekord i Sverige och vi var på väg till den del  där det skulle vara 5 grader och regn kändes det sådär.
Det blev underbara dagar. Vi bodde så mysigt i en av de gamla stugorna  Orienteringarna var verkligen omväxlande och kul. Sprint i boendeområdet, Ett besök i vitmosseskog på Norgekarta, en kul orientering på ängarna runt en fäbod till avslutningen i äkta Värmlandsskog.
Maten var helt fantastisk. En ny kock som verkligen ville visa vad han kan. Lennart och Karin har också bemödat sig med att göra inramning med musik, historier och kultur.
Innan "fäboorienteringen" steg en tjej upp på en stor sten. Solen sken och vinden susade svagt några fåglar kvittrade. Så framförde hon en vallvisa. Efter det blev det helt tyst innan hon sjöng Ack Värmeland du sköna. Så mäktigt.
Denna kvinna har bott i generationer i Mattila. Hon var antagen till operaskolan i Stockholm men blev med barn och valde att stanna hemma. Mannen hittade en yngre hästtjej från Torsby och lämnade henne i skogen. Det känns som värsta romanen tycker jag.
Vi sträckkörde sedan hem för att avsluta kvällen i Vargöns kyrka. Syrisk afton. Dima med familj från boendet i Vargön hade tillsammans med kyrkan inbjudit till att testa Syrisk mat och ta del av familjens berättelse om sin tid i Syrien och flykten.
När jag var i Mattila upplevde jag verkligen ett lugn. Uppkopplingen var sådär och internet fungerade inte. Jag träffar ju flera personer som tar avstånd från modern teknik och sociala medier. Det är jag trött på. Jag tycker det är fantastiskt att kunna hänga med vad som händer. Men jag måste säga att det var skönt med en paus. Jag kände verkligen av bruset när allt strömmade på igen. Men Sverige är så fantastiskt och vad fantastiskt för mig att uppleva dessa kontraster. Undrar dock hur de känns för de flyktingar som hamnar uppe i skogarna i norra Värmland? Lite ödsligt  Men vi får hoppas att de får fint mottagande av de som bor där för alla härstammar ju från flyktingar från främst Österbotten i Finland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar