Blir ibland förundrad över grinigheten hos vissa ansvariga personer när det är någon som inte gör precis som det är tänkt vid till exempel uthyrning. Har stött på det flera gånger i klubbverksamhet och förundrats över denna upprördhet om någon inte städat eller ställt tillbaka på precis tätt plats. Vi har ju lite olika uppfattningar vad som är rätt. Jag tycker man skall ha grundinställningen att folk (ofta ungdomar) inte vet vad som gäller och påpeka det så att de kan rätta till. Om det upprepas har man naturligtvis rätt att bli upprörd. Jag träffar ibland på kyrkans folk. Där har jag sett rynk på näsan rätt vad det är. En oginhet jag förundras över. Vill i detta sammanhang också säga att det också finns många helt fantastiska personer.
I hyreshuset jag bor finns Reumatikerföreningens lokal. Jag går förbi den ofta och har tänkt att det är sorgligt att en så fin lokal nästan alltid står tom.
Några syriska damer kom och frågade om detta med föreningsliv och lokaler. Tanken slog mig om denna lokal och vi gick ner och frågade om vi kunde hyra. De har en person anställd där. En jättetrevlig karl men tyvärr hade han inte koll på allt och absolut inte detaljer kring uthyrning. Vi fick uppgifter och gick på det. Då kom den kvinnliga ordförande och rättade till vissa uppgifter vi fått. Men vi kom överens om att hyra. Detta var en jättebra lokal för våra damer. Nu höll de ju inte den avtalade tiden utan höll på ett par timmar längre och sedan hade de inte ställt tillbaka stolarna på rätt plats och det kanske fanns synpunkter på städningen. Vilken upprörd tant!! Jösses! Det riktigt fräste kring henne. De stackars damerna var helt förtvivlade. Nu vet vi vad som gäller sa de låt oss få visa detta. Men det gick inte! Nu står lokalen tomma igen. Jag kan förundras över denna kvinna som representerar ett handikappförbund och också är kykovärd. Varför inte lite ödmjukhet och förståelse? När jag pratade med kvinnan första gången ondgjorde hon sig över att folk inte vill hjälpa till. Det förstår jag. Vem vill verka tillsammans med denna kvinna. Nej det blir tomma lokaler på alla plan kring sådanhär människor.
I hyreshuset jag bor finns Reumatikerföreningens lokal. Jag går förbi den ofta och har tänkt att det är sorgligt att en så fin lokal nästan alltid står tom.
Några syriska damer kom och frågade om detta med föreningsliv och lokaler. Tanken slog mig om denna lokal och vi gick ner och frågade om vi kunde hyra. De har en person anställd där. En jättetrevlig karl men tyvärr hade han inte koll på allt och absolut inte detaljer kring uthyrning. Vi fick uppgifter och gick på det. Då kom den kvinnliga ordförande och rättade till vissa uppgifter vi fått. Men vi kom överens om att hyra. Detta var en jättebra lokal för våra damer. Nu höll de ju inte den avtalade tiden utan höll på ett par timmar längre och sedan hade de inte ställt tillbaka stolarna på rätt plats och det kanske fanns synpunkter på städningen. Vilken upprörd tant!! Jösses! Det riktigt fräste kring henne. De stackars damerna var helt förtvivlade. Nu vet vi vad som gäller sa de låt oss få visa detta. Men det gick inte! Nu står lokalen tomma igen. Jag kan förundras över denna kvinna som representerar ett handikappförbund och också är kykovärd. Varför inte lite ödmjukhet och förståelse? När jag pratade med kvinnan första gången ondgjorde hon sig över att folk inte vill hjälpa till. Det förstår jag. Vem vill verka tillsammans med denna kvinna. Nej det blir tomma lokaler på alla plan kring sådanhär människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar