Döva

Så här på årets näst sista dag sitter jag invirad i en filt, några av julens alla skumtomtar har slunkit ner och jag känner mig så go. Jag har varit ute på en lång promenad, ätit det sista på julskinkan. Jag har också precis avslutat min 113 bok för året. Kvinnor och äppleträd av Moa Martinsson. Så imponerad jag är av denna kvinna som skriver på detta sätt. Hon har varit en förebild för många. Hon har säkert haft tur att trots sin torftiga liv ha kommit i kontakt med litteratur och rätt personer som hjälpt henne och uppmuntrat henne.
Jag brukar inte ha TV på om jag inte skall titta på något speciellt program men nu slår jag på och kikar i TV 1 och TV 2. (Aldrig att jag vill titta i reklamkanaler). Det börjar pecis en talangtävling för döva. Eftersom jag bor i en stad med stor dövskola tycker jag att det är extra intressant. Unga talanger från hela Europa är  med och tävlar. Av de 30 som är med noterar jag flera bidrag från Finland och Tjeckien. Men inget bidrag från Sverige! Vad kan det komma sig? En gång såg jag ett uppträdande på gågatans scen här i Vänersborg. En tjej uppträdde play back. Hon gjorde det så fantastiskt bra. Men vi var inte många hörande där förstod jag på de ynka applåderna som kom. De var däremot entuastiska "dövapplåder" = vifta med båda händerna. Jag hoppas att de som har lust att uppträda uppmuntras att göra så för visst skall ett land som Sverige ha med många i en tävling av det här slaget. Jag hoppas också att  talanger tar plats så många kan se dem ofta.