2014-2018


Efter drygt 40 fantastiska år som anställd i banken har jag fått möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder 2014. Jag känner mig fullt frisk och full av lust. Jag kommer naturligtvis att försätta göra det jag brukar: Orientera, klubbarbete, vara med barnbarn, resa på orientering/rid/familjeresor samt läsa många böcker. (gunillasbokblogg.blogspot.se)
Förutom detta kommer jag att starta upp tre projekt som kommer att avslutas när jag blir riktig pensionär vid 2018.
Välkommen att följa mig i mina projekt via mina blogginlägg.

Projekt 1

Projekt 1
Lära mig spanska
Jag kan inte ett ord spanska. Jag är inte speciellt språkbegåvad. Hur mycket kan man lära av ett nytt språk vid 61 års ålder? Det skall jag undersöka. Jag har valt spanska för att det är ett stort språk och jag kan konstatera vid mina resor i spansktalande länder att de inte är duktiga på engelska. Det är svårt att göra sig förstådd

Projekt 2

Projekt 2
Invandrarbarn blir orienterare?
Vi är en ganska homogen grupp med välutbildade välartarde personer som håller på med vår fantastiska sport orientering. Går det att få med våra nya svenskar? De enda vi ser idag av utomeuropeiskt ursprung är adopterade eller där ena föräldern är icke svensk. Kan man ändra på detta

Projekt 3

Projekt 3
Det goda samhället
Jag har under mina resor runt om i världen sett för många murar med glassplitter, taggtråd och galler. Så mycket skräp i skogar och vattendrag. För att inte våra barnbarn skall växa upp i ett sådant samhälle tror jag att vi alla, var och en, måste bidra med en liten insats utanför den egna familjesfären för att få gott samhälle. Eftersom jag är en pigg pensionär kan min insats göras större.
Min insats: Tänk att komma själv till ett nytt land som ungdom. Kan jag bidra med något för någon av dessa ensamkommande flyktingbarn. (Alternativt hjälpa unga arbetslösa.)

Innan jag dör

Innan jag dör
Innan jag dör hoppas jag även hinna med följande saker i stort och smått.
Bjuda mina grannar i trappuppgången på en träff, bada i mareld, "kringelprojekt", "vandringsprojekt", "cykelprojekt", bli instruktörsduktig på långfärdsskridskor, Dyka från bryggan vid sommarstugan vid varje bad, Matmamma (Det är det ingen som tror) Komma igång med tävlingsbridge, Rida i Costa Rica, Yogakurs med Helena i Thailand, Kantareller-lingon-blåbär i frysen, skeita på vårsnö i fjällen, fimpprojekt, paddla kajak till Hjo samt bli kompis med alla bastugubbar. Du är varmt välkommen att hjälpa mig genomföra min projekt då jag älskar att göra saker tillsammans med andra.

söndag 7 januari 2018

Skolan 3

Under 18 år verkade jag som chef på banken.  Många olika beslut har jag varit med om att verkställa som beslutats från högre ort. Ibland kändes det som besluten inte varit ordentligt genomtänkta och då blev det naturligtvis protester från de på "golvet" som möter kunderna. Flera gånger har banken fått ändra sig då det visat sig att det inte fungerade och muttrande som vad var det vi sa kunde höras. Andra gånger har det blivit bra men vi mellanchefer undrat varför det måste skyndas på så mycket. Toppen har naturligtvis diskuterat nyheter länge och när det väl är dags tycker de att nu är det bara att köra samtidigt som de som skall verkställa ställs inför något nytt man inte hunnit bearbeta. Ett exempel av det senare är att ta bort kontanter. 
Otaliga är de träffar och konferenser jag varit på genom  åren. Många mellanchefer vill visa sin duglighet och pratar om sin personal på ett lite nedsättande sätt. Typ det här vill dom inte men jag skall se till att det blir gjort. Själv har jag alltid tyckt illa om detta sätt att prata om personal. Det är ju de i frontlinjen som gör det stora jobbet. Det gäller att "de är med på tåget" annars blir det inte bra. Sedan kan ju inte alla gilla allt men som chef måste man företräda och respektera sin personal. 
När jag var ute på en av mina orienteringsresor var en rektor med. Jag tog upp detta med att många lärare som jag möter runt om i landet känner sig uppgivna över en tung administrativ börda och att de inte hinner göra det de brinner för nämligen att undervisa elever. Svaret från rektorn var att lärarna skall inte klaga de. Så farligt är det inte för dem. Här kände jag igen attityden från de chefsträffar jag varit på. Kunde riktigt höra rektorerna samlas på sina möten och ondgöra sig över sin arbetssituation där lärarna de ansvarar för inte gör som de säger!  Fick lite rysningar av igenkänningsgrejen från min egen tid. Tyvärr har jag träffat fler rektorer med denna attityd men naturligtvis inte alla. Vid några tillfällen har jag varit på Fridaskolan med asylsökande för praktik. Vilket fantastiskt bemötande jag känt här. Rektorn presenterade städerskan när vi passerade henne. Vi har inte de optimala lokalerna så det är så viktigt att det är rent och välskött säger hon därför är ????  här en mycket viktig medarbetare hos oss. En underbar attityd som naturligtvis även många rektorer på våra kommunala skolor har. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar